Kvarteret Persikan
Minnen från ett gammalt bussgarage
Detaljer och miljöer
Jag har bott intill SLs gamla bussgarage i Kvarteret Persikan på Södermalm i många år.
2018 revs det gamla garaget för att ge plats åt nya bostäder.
Strax innan rivningarna började gav jag mig ut med kameran för att försöka dokumentera de miljöer som vi som bor här möttes av varje dag.
Bilderna blev liggandes i några år, vilket ju kändes onödigt, bättre om de kan komma till glädje för andra med anknytning till området.
Sidan gör sig bäst på en lite större skärm, men det funkar OK på mobiltelefon ändå.
Du kan förstora de flesta bilderna genom att klicka på dem.
Håll till godo!
De flesta bilderna är tagna med den Nikon D5200 jag hade då, med något av deras standard, 18-55 elle 55-200, objektiv som följde med kameran.
Några bilder är tagna med den mobiltelefon jag råkade ha vid tillfället.
Bilderna ligger inte i någon speciell ordning, utan hamnar mest där de råkar hamna. Kanske blir det någon annan ordning när jag känner för det.
Garaget byggdes i början på 50-talet och togs ibruk 1955.
Till en början huserade spårvagnar på taket och bussar i bottenvåningen, men i samband med att spårvagnstrafiken lades ner i och med högertrafikomläggningen 1967 så flyttade bussarna upp på taket och huset i övrigt fick husera en mängd olika verksamheter.
Allt från MC-klubbar, svartklubbar och ”Travers-Bosse” till golvfirmor, lager och Spårvägsmuseet har huserat här.
Runt millennieskiftet började man diskutera om att omloklaisera bussarna, riva garaget och bygga bostäder istället, men bussgaraget blev kvar ända till 2017.
Eftersom dess dagar vsar räknade så gjordes inget större underhåll av huset de sista 15-20 åren och skavankerna blev allt fler. En del av detta har jag försökt fånga i bilderna.
2018-19 revs garaget och därefter tog byggherrarna vid.
2022 flyttade de första hyresgästerna in i det först färdiga huset, och det sista huset planeras stå klart 2028.
Bussarna har flyttat till Hammarby Sjöstad och Spårvägsmuseet till Norra Djurgårdsstaden. Vad som hände med svartklubbarna och ”Travers-Bosse” förtäljer inte historien.
